Vistaskolan - Ett lustfyllt, meningsfullt lärande för alla

Attityder till språk

På Vistaskolans VETT-mässa pratade jag om translanguaging. Nu har jag läst om en forskningsstudie som beskriver hur några lärare på mellanstadiet börjar arbeta med flerspråkig undervisning. Studien innehåller konkreta tips på hur man kan arbeta med flerspråkighet i klassrummet samt en enkät som du direkt kan använda i din klass för att undersöka elevernas uppfattning om sin flerspråkighet.

Translanguaging innebär ett speciellt sätt att se på språk och flerspråkighet. Istället för att tänka att en individ har flera separata språk ser man på individens språk som delar av samma språkförmåga där de olika språken är sammanvävda ett dynamiskt och komplext nätverk.

Translanguaging i undervisningen innebär att man på ett systematiskt sätt arbetar med att bibehålla och utveckla flerspråkighet. Undervisningen ska utgå från att alla språk har lika värde och att alla språk kan fungera som resurser för lärande. Språken ska användas i meningsfulla sammanhang och eleven ska utveckla strategier för att använda sina flerspråkiga resurser.

Translanguaging i klassrummet har också den effekten att elevernas språk och erfarenheter blir sedda och positivt mottagna vilket stärker elevernas identitet.

I en enspråkig skolmiljö där modersmålsundervisningen ligger utanför övrig skolverksamhet är risken stor att elevernas värderar sina andra språk lägre än skolspråket svenska och risken är den attityden smittar av sig på hur de ser sig själva som elever i skolan.

När lärare och forskare i ett forskningsprojekt bestämde sig för att försöka förändra attityderna kring språk och lärande började de med att undersöka elevernas uppfattningar om sina språk och sina språkliga förmågor genom två enkäter.

Den första enkäten handlade om elevernas känslor och uppfattningar om förmågor i förhållande till sina språk. I enkäten skulle eleverna koppla sina språk till olika välbekanta symboler, t.ex. hjärta och stjärna. Enkäten visade att det fanns en diskrepans mellan det som eleverna uppfattade som sitt “hjärtespråk” och det språk de upplevde var deras kunskapsmässigt starkaste språk.

Den andra enkäten var utformad som en stege med fem nivåer som skulle beskriva språkkompetensens utveckling, där man klev från ingenting till den femte och högsta nivån. Enkäten avslöjade att många elever upplevde att de saknade eller hade svaga kunskaper i skrivande på förstaspråket.

sprakattitydsenkat_Svensson

Exempel på aktiviteter för att skapa positiva attityder kring språk, stärka elevernas identitet och flerspråkighet

  • Använd enkäten som kartlägger elevens uppfattning om sin flerspråkighet
  • Skriv vykort till varandra på förstaspråket
  • Rita och måla information och uppgifter om språket
  • Skriv nyckelord på olika språk på tavlan
  • Diskutera uttal och skrifttecken
  • Uppmuntra eleverna att skriva på både förstaspråket och svenska i sina skoldagböcker/loggböcker
  • Låt nyanlända elever fortsätta att skriva på sitt förstaspråk för att kunna uttrycka kognitivt avancerat innehåll
  • Använda översättningsverktyg för att hjälpa eleverna att skriva på sina förstaspråk
  • Ge hemläxa att översätta skoltexter till förstaspråken med hjälp av föräldrar och internet

Positiva resultat

När läraren i forskningsprojektet inte förstod det språk som eleverna skrev på användes respons som t.ex.: “Vilket vackert skriftspråk!” “Jag önskar att jag kunde ditt språk så att jag förstår vad du skrivit” och “Kan du inte lära mig lite av ditt språk?”. Denna typ av respons visade sig få till följd att eleverna började översätta texter från första- till andraspråket och vice versa så att läraren skulle förstå.

Hemuppgifterna resulterade i ett ökat föräldraengagemang.

Eleven blev motiverade av de uppgifter där de hade nytta av sin flerspråkighet.

När eleverna arbetar på båda språken befäster de begrepp, ord och fraser eftersom de får ett större och bredare nätverk att förankra kunskaper i.

Referenser
Svensson, Gudrun, “Translanguaging​ ​för​ ​utveckling​ ​av​ ​elevers ämneskunskaper,​ ​språk​ ​och​ ​identitet, i Flerspråkighet som resurs, Symposium 2015, Liber

 

Dela
  


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.