Skriva noveller med nyanlända

Att skriva berättande texter med nyanlända kan vara en utmaning. Dels för att många elever kommer från länder där man i skolan framförallt fokuserar på ämnestexter och sakprosa. Dels för att man behöver ett rikt ordförråd och förmåga att variera sitt språk för att texten inte ska bli en återberättande text.

När våra nyanlända elever skulle skriva noveller började vi med att repetera adjektiv: vad adjektivens syfte är, vad skillnaden är mellan en text med få adjektiv och en med många, hur man böjer dem och vilken plats de har i en mening. Sedan gick vi vidare med att läsa början på en rad olika noveller. Tillsammans diskuterade eleverna: Vilken stämning är det i inledningen? Vilka ord är det som gör att vi känner så? Vilka adjektiv finns i inledningarna? Vad tror ni händer sedan och varför tror ni det?

Efter det gick vi vidare med att läsa en hel novell. Jag valde att börja med August Strindbergs klassiska novell “Ett halvt ark papper”. Novellen är en utmaning eftersom den utspelar sig för drygt 100 år sedan och språket är gammaldags. Men den finns översatt till och inläst på väldigt många språk på www.etthalvtarkpapper.se. Eleverna fick läsa och lyssna på novellen på sitt starkaste språk. Sedan sammanfattade vi tillsammans det viktigaste som händer i novellen och läste den svenska versionen gemensamt. Eleverna var då så väl förberedda att de kunde förstå den svenska texten trots att språket var gammaldags.

I “Ett halvt ark papper” lämnas mycket osagt och läsaren måste själv lägga ihop ledtrådar för att förstå vad det är som har hänt. Vi har tidigare tränat på läsförståelsestrategier och använde nu “detektiven” och “reportern” för att kunna svara på frågan “vad är det som har hänt mannen med sorgflor på hatten?”.

Efter den gemensamma läsningen tittade vi på en filmatisering av novellen i modern stil som finns på Youtube (https://youtu.be/m6cUX_aobqE).

För att bearbeta novellen ytterligare och skapa en övergång till att börja skriva själva så började vi med att skriva gemensamt – en modern version av “Ett halvt ark papper”.

 

 

Attityder till språk

På Vistaskolans VETT-mässa pratade jag om translanguaging. Nu har jag läst om en forskningsstudie som beskriver hur några lärare på mellanstadiet börjar arbeta med flerspråkig undervisning. Studien innehåller konkreta tips på hur man kan arbeta med flerspråkighet i klassrummet samt en enkät som du direkt kan använda i din klass för att undersöka elevernas uppfattning om sin flerspråkighet.

Translanguaging innebär ett speciellt sätt att se på språk och flerspråkighet. Istället för att tänka att en individ har flera separata språk ser man på individens språk som delar av samma språkförmåga där de olika språken är sammanvävda ett dynamiskt och komplext nätverk.

Translanguaging i undervisningen innebär att man på ett systematiskt sätt arbetar med att bibehålla och utveckla flerspråkighet. Undervisningen ska utgå från att alla språk har lika värde och att alla språk kan fungera som resurser för lärande. Språken ska användas i meningsfulla sammanhang och eleven ska utveckla strategier för att använda sina flerspråkiga resurser.

Translanguaging i klassrummet har också den effekten att elevernas språk och erfarenheter blir sedda och positivt mottagna vilket stärker elevernas identitet.

I en enspråkig skolmiljö där modersmålsundervisningen ligger utanför övrig skolverksamhet är risken stor att elevernas värderar sina andra språk lägre än skolspråket svenska och risken är den attityden smittar av sig på hur de ser sig själva som elever i skolan.

När lärare och forskare i ett forskningsprojekt bestämde sig för att försöka förändra attityderna kring språk och lärande började de med att undersöka elevernas uppfattningar om sina språk och sina språkliga förmågor genom två enkäter.

Den första enkäten handlade om elevernas känslor och uppfattningar om förmågor i förhållande till sina språk. I enkäten skulle eleverna koppla sina språk till olika välbekanta symboler, t.ex. hjärta och stjärna. Enkäten visade att det fanns en diskrepans mellan det som eleverna uppfattade som sitt “hjärtespråk” och det språk de upplevde var deras kunskapsmässigt starkaste språk.

Den andra enkäten var utformad som en stege med fem nivåer som skulle beskriva språkkompetensens utveckling, där man klev från ingenting till den femte och högsta nivån. Enkäten avslöjade att många elever upplevde att de saknade eller hade svaga kunskaper i skrivande på förstaspråket.

sprakattitydsenkat_Svensson

Exempel på aktiviteter för att skapa positiva attityder kring språk, stärka elevernas identitet och flerspråkighet

  • Använd enkäten som kartlägger elevens uppfattning om sin flerspråkighet
  • Skriv vykort till varandra på förstaspråket
  • Rita och måla information och uppgifter om språket
  • Skriv nyckelord på olika språk på tavlan
  • Diskutera uttal och skrifttecken
  • Uppmuntra eleverna att skriva på både förstaspråket och svenska i sina skoldagböcker/loggböcker
  • Låt nyanlända elever fortsätta att skriva på sitt förstaspråk för att kunna uttrycka kognitivt avancerat innehåll
  • Använda översättningsverktyg för att hjälpa eleverna att skriva på sina förstaspråk
  • Ge hemläxa att översätta skoltexter till förstaspråken med hjälp av föräldrar och internet

Positiva resultat

När läraren i forskningsprojektet inte förstod det språk som eleverna skrev på användes respons som t.ex.: “Vilket vackert skriftspråk!” “Jag önskar att jag kunde ditt språk så att jag förstår vad du skrivit” och “Kan du inte lära mig lite av ditt språk?”. Denna typ av respons visade sig få till följd att eleverna började översätta texter från första- till andraspråket och vice versa så att läraren skulle förstå.

Hemuppgifterna resulterade i ett ökat föräldraengagemang.

Eleven blev motiverade av de uppgifter där de hade nytta av sin flerspråkighet.

När eleverna arbetar på båda språken befäster de begrepp, ord och fraser eftersom de får ett större och bredare nätverk att förankra kunskaper i.

Referenser
Svensson, Gudrun, “Translanguaging​ ​för​ ​utveckling​ ​av​ ​elevers ämneskunskaper,​ ​språk​ ​och​ ​identitet, i Flerspråkighet som resurs, Symposium 2015, Liber

 

Nyanlända och ensamkommande elever

Vistaskolans Emelie Canadas har varit med i Anna och Philips lärarpodcast och pratat om att undervisa nyanlända och ensamkommande elever.
Emelie Canadas, lärare i Vistaskolans förberedelseklass, och “Fröken Ann”(bloggare på Lärarförbundets Förstelärarblogg) diskuterar frågor som hur vi bemöter och hur motiverar  elever i svensk skola som inte vet om de får stanna kvar i landet, elever som ska läsa in gymnasiet på ett år och hur får vi nya elever i en klass att snabbt bli en i gänget?