Teknik och nyanlända

Teknikämnet erbjuder många tillfällen för språkutveckling och delaktighet för nyanlända. Det är viktigt att nyanlända elever på högstadiet snabbt får börja läsa teknik och börja jobba mot ett betyg eftersom ämnet ofta inte erbjuds på Språkintroduktion på gymnasiet.

Programmering – ett nytt språk för alla

Att lära sig programmera är att lära sig ett språk, ett språk som är nytt för de allra flesta elever. Nyanlända elever startar alltså för en gångs skull med nästan samma förutsättningar som en icke-nyanländ elev. Arbetet med programmering behöver inte heller ske på svenska eftersom det är det nya programmeringsspråket som står i fokus. Genom att skapa språkgrupper och använda flerspråkiga programmeringsresurser kan de nyanlända eleverna lägga energi på det som är syftet med uppgiften. Hemsidan code.org, där man kan testa blockprogrammering, finns på över 50 språk.

 När man arbetar med programmering kan man med fördel koppla det till hur det svenska språket är uppbyggt. Imperativ och bisatsinledaren “om” återkommer i flera programmeringsspråk.

Konstruktion och praktiska moment

Nyanlända elever behöver ofta börja i det muntliga och konkreta. Tekniken ger många möjligheter till det. När eleverna i årskurs nio skulle börja arbeta med innovativ design fick eleverna i uppgift av teknikläraren att studera ett designat föremål och komma fram till vad föremålet var tänkt att användas till och hur det fungerade. De nyanlända eleverna kunde titta, känna och pröva samt diskutera föremålet på sitt starkaste språk i språkgrupper. Därefter kunde eleverna med stöd av varandra förklara för klassen vad de trodde, på det vardagsspråk som var tillgängligt för dem. Läraren fångade upp deras tankar och idéer men omformulerade det med ett ämnesspecifikt kunskapsspråk. Det språk de sedan skulle använda i den skriftliga uppgiften. De nyanlända eleverna fick på så sätt stöttning i att gå från ett vardagsspråk till ett kunskapsspråk.

Förkunskaper och erfarenheter

En del av teknikämnet handlar om teknikutveckling och kommunikationens historia. Med ett interkulturellt förhållningssätt kan man synliggöra olika erfarenheter av kommunikation och teknikanvändning. Elever som kommer från länder där infrastrukturen eller tillgången på digital teknik inte ser ut som här har ändå erfarenheter av kommunikation, teknik och innovationer. Läraren kan hjälpa eleverna att lyfta dessa erfarenheter genom att visa intresse och nyfikenhet. Eleverna använda sina tidigare erfarenheter genom att jämföra likheter och skillnader. Ett exempel på ett försök att göra just detta är Tekniska museets utställning I’m Alive (https://www.tekniskamuseet.se/upplev/utstallningar/im-alive-mobil-teknik-pa-liv-och-dod/) som dokumenterat hur smartphones och mobilt internet använts under flykten och på vilket sätt tekniken förändrat flykten.

 

Skriva noveller med nyanlända

Att skriva berättande texter med nyanlända kan vara en utmaning. Dels för att många elever kommer från länder där man i skolan framförallt fokuserar på ämnestexter och sakprosa. Dels för att man behöver ett rikt ordförråd och förmåga att variera sitt språk för att texten inte ska bli en återberättande text.

När våra nyanlända elever skulle skriva noveller började vi med att repetera adjektiv: vad adjektivens syfte är, vad skillnaden är mellan en text med få adjektiv och en med många, hur man böjer dem och vilken plats de har i en mening. Sedan gick vi vidare med att läsa början på en rad olika noveller. Tillsammans diskuterade eleverna: Vilken stämning är det i inledningen? Vilka ord är det som gör att vi känner så? Vilka adjektiv finns i inledningarna? Vad tror ni händer sedan och varför tror ni det?

Efter det gick vi vidare med att läsa en hel novell. Jag valde att börja med August Strindbergs klassiska novell “Ett halvt ark papper”. Novellen är en utmaning eftersom den utspelar sig för drygt 100 år sedan och språket är gammaldags. Men den finns översatt till och inläst på väldigt många språk på www.etthalvtarkpapper.se. Eleverna fick läsa och lyssna på novellen på sitt starkaste språk. Sedan sammanfattade vi tillsammans det viktigaste som händer i novellen och läste den svenska versionen gemensamt. Eleverna var då så väl förberedda att de kunde förstå den svenska texten trots att språket var gammaldags.

I “Ett halvt ark papper” lämnas mycket osagt och läsaren måste själv lägga ihop ledtrådar för att förstå vad det är som har hänt. Vi har tidigare tränat på läsförståelsestrategier och använde nu “detektiven” och “reportern” för att kunna svara på frågan “vad är det som har hänt mannen med sorgflor på hatten?”.

Efter den gemensamma läsningen tittade vi på en filmatisering av novellen i modern stil som finns på Youtube (https://youtu.be/m6cUX_aobqE).

För att bearbeta novellen ytterligare och skapa en övergång till att börja skriva själva så började vi med att skriva gemensamt – en modern version av “Ett halvt ark papper”.

 

 

Pages:123»